Nu har det gått tre månader sedn min bror hastigt lämnade oss
Tänk vad tiden går..

Livet går ju vidare, eller man måste gå vidare
och fortsätta med sitt liv och vara tacksam för det man har
och det man upplever och kommer att uppleva

Jag är imponerad av vad människan egentligen klarar av
och speciellt av min mamma som har visat sig stark efter denna olycka!
Beundrar dig mamma!

Ja du lillebror, du är i ljust minne bevarad
tänker på dig varje dag, mest roliga minnen som man små ler åt
men i mitt hjärta finns en stor saknad..
och ibland gör den så ont!

Ofta kommer frågan och undran som jag aldrig kommer att få svar på...
varför?





Hoppas du har det bra uppe bland molnen....