Här om dagen undrade min lillasyster Tarja hur hon skulle få fler läsare på sin blogg..... Och nu har hon lyckats! Hon skrev ett inlägg om hur bra män har det och fick verkligen reaktioner!!! Kul att läsa! Vi disskuterade även här hemma faktiskt.

Jag kan hålla med min syster att män får en massa beröm och blir oftare bjudna på mat när dom är själva med barnen. Vad jag fått höra eftersom jag jobbar kvällar och helger är åå då är Martin själv med tjejerna!! OCH??? Han klarar det precis lika bra som jag!!! Kanske inte på mitt sätt och som jag hade gjort men på hans sätt och det är lika bra som mitt sätt, det är bara att jag själv aldrig är nöjd utan fixar och plockar efteråt för att saker ska va på mitt sätt... Vem ska jag skylla på då? Jag tycker att jag får skylla mig själv,  är mitt sätt bättre än hans?
Martin var på fotbolls vm för 2år sen tror jag och var bort i en vecka men ingen tyckte synd om mig då eller tyckte att jag var duktig som tog hand om flickorna i en hel vecka sjäv! För att det är självklart, eller????

Att dom får mat hos andra och blir bortbjudna på mat är väl inget att skämmas för tycker jag, tänk vilken lyx! Jag skulle inte vara sen på att tacka ja på det. Det är väl inget med det men tänk på att mammorna också behöver att bli bortskämda, bjud oss oxå!
Jag själv är så lat och slö ibland att jag ringer till min kära mor och undrar vad hon ska laga för något gott, och om vi får våldgästa och få lite mat. Svaret blir oftast JA ni är så välkomna! Skönt!
Jag ska skämma bort mina flickor med middagar sen när dom blir stora och kanske bildar familj!

Jag och martin har också bråkat över hushållssysslor och vem gör vad osv... men det tar ju sån enegi! Vet en kompis som har städhjälp och hon säger att det är så skönt att slippa dom bråken! Hade även jag kunnat tänka mig med storstädning typ en gång/månad, man kunde lagt städtiden på att göra något kul med familjen.

Jag gjorde väldigt mycket hemma när jag gick hemma med barnen men jag hade inte ont av det, jag är ganska pillig och städig av mig, alla är vi olika! Är nog lite gammelddags för jag skulle kunna tänka mig att vara hemmafru om pengarna räkt till men så är inte fallet!
Våra problem startade när jag började jobba, vi hade kvar samma mönstersom innanoch att jag även jobbade,utan att tänka på det. Mitt humör var inte särkilt bra och jag har hört efteråt att jag var ganska otrevlig och kort. Och det är inte jag! Orkade knappt att vara social med någon. Jag var nog en pain in the.... Förlåt till er alla, tack för att ni stod t med mig!
Men Martin blev arg till slut och frågade vd det var med mig? Först blev jag chockad sen förklarade jag att jag inte orkade med allt... Det hade blivit för mycket. Genom prat kom vi fram till något bra och nu funkar uppdelningen väldigt bra, vi hjälps åt med det mesta med lite bråk ibland.....
 Vi har våra duster ibland och jag vill gärna ha saker gjorda på mitt sätt..... kontrollbehov tror jag att det kallas!! Som när Martin bytt sängkläder, tar han alltid dom som jag tycker är fula för att han tycker att dom är skönast! Han slänger saker i slasken när han lgar mat! Det HATAR Jag men han får ta bort det sen. Jag vet att även jag har saker som han inte gillar men that`s life! Det mesta går att lösa

Jag har hört några män som sitter och skryter hur lite dom hjälper till hemma? Fattar inte det??? Är det något att vara stolt över? När tjejen går på knäna??? Nä killar, bättre kan ni! Visa något som vi kan vara stolta över!

Snopplön åt alla! Varför ska vissa ha mer betalt, bara för dom har något mellan benen???

xoxo
Katri