Idag är det ett år sedan min bror hastigt lämnade oss
Usch, det är så jobbigt att tänka på det..

Nu när det är års dag kommer allt tillbaka som en smäll
sorgen, smärtan
känns som om det var igår

Ett år senare är det fortfarande lika ofattbart
man liksom väntar på att han ska komma hem snart..
Det går liksom inte att förstå att han kommer inte tillbaka
utan vårat liv ska fortsätta utan honom

Frågan Varför? lär vi ju aldrig få svar på
men den finns där hela tiden...